En Au pairs vardag

Nu blev jag ritkigt ledsen faktiskt.
Jag gråter till och med.

Jag har pratat med Bias och nu tänkte jag gå ut för att se om jag kunde hjälpa till med middagen.
Helt plötsligt har alla gått och jag har ingen aning om vart de är.
De har ätit lite småsaker och inte ens frågat om jag vill ha mat.
Jag har inte ätit lunch (förutom min baguette och drickyouhurt) och inte middag.

Nu är ingen hemma och här sitter jag.
Känner mig bortglömd igen.
De kunde ju frågat, de vet ju att jag har varit på mitt rum hela kvällen!

Nej, nu ska jag gå ut i köket och hitta något att äta.
Sen tänker jag sova.
För den här dagen har sugit hårt som fan och jag vill hem.
Fyfan.